Charmen med Sverige

Består till största del av de skiftande årstiderna. Att varje år få simma i ett öppet hav, känna värmen från en vintertrött sol, frysa tårna av sig i en snöstorm eller bli dyngsur av ett höstregn som bestämt sig för att komma på tvären istället för från himlen, är så himla mysigt och jag skulle inte vilja vara utan någon av våra vackra årstider.
 
Vem väntar inte på att körsbärsträden ska slå ut efter en mörk och kall vinter?
 
 
Efter en så fantastisk sommar som 2014 ändå varit, kan jag ibland komma på mig själv med att längta efter tända ljus, risgrynsgröt, bokläsning i soffan och lövräffsande med varm oboy. Mörkret är skrämmande och tyngande men  det är också en nödvändighet. Höstens mörka morgnar, kalla vindar och röda löv är ett måste för att alla andra årstider ska bli så fantastiska som det bara kan vara. Jag kommer att sakna åskovädrena och den tryckande hettan men det är något speciellt med hösten. Precis som jag om våren längtar efter att få se allt spricka ut i sin vackraste blomm, längtar jag nu efter att få se alla träd i sina unika höstfärger. Spirea (Betulifolia), Aronia, Rönn och Bok kommer så småning om tävla om vem som får den eldigast röda färgen eller de vackraste bären. Det är helt okej att vi snart är där.
 
// En höstkritiker som varje sommar fasar inför det tunga mörkret
 
Vackra, höströda löv som träden inte längre orkar bära, lockar fram barnen i oss alla. Vem vill inte lägga sig och rulla i en lövhög?
 
Äppelpaj är bland det bästa med hösten!
 
Rönn i kombination med Spirea Betulifolia blir alltid lika slående vackert och stjäl uppmärksamheten av de flesta planteringar som på hösten ofta blir ganska tråkiga.
 
 

Liknande inlägg

Kommentera inlägget här: